nadiabeckenham

Det har ekat sjukt tomt här ett tag, jag har verkligen inte glömt av att skriva, det har bara varit så sjukt mycket annat så har inte haft ork eller hunnit. Men nu är jag back on track!

Idag när jag stod och väntade på bussen så började jag fundera på det här med kollektivtrafik. Det är en ganska konstig grej egentligen det här med att först stå i en glasbur med främmande människor, sen går man på och hälsar på en söt chaufför och sen går man och sätter sig. På en buss full med en salig blandning människor. I like it. Tänk att du litar på att en okänd människa ska köra en lång buss till det stället som är ditt mål. Det är ungefär som att lifta, fast inte lika coolt.
Det känns som att alla passagerare tänker typ likadant. När de väntar på bussen så tänker de "ååh, kan inte bussen komma snart.. hoppas det inte är mycket folk.. shit, va kallt det är!" När man sen kommer in i den varma bussen så känns det som att alla tänker "jahapp, undra hur den här dagen kommer bli/vad ska vi äta till middag idag?/fy vad trött jag är!"

Alla blir som en stor familj som längtar efter samma mål; att komma fram i tid och hinna med eventuell spårvagn som fortsättning på resan.

Mysig värld vi lever i. Göteborg.

Puss.
Nadia

Jag älskar skägg men hatar att ha ont i magen. Jag älskar mina vänner men hatar när de är sjuka.
Jag älskar att köpa nya jeans.

Er föralltid.
Nadia